Pyssla mera! Rotating Header Image

Tankar

Vilken väg ska man gå?

Fick ett brev med posten idag.
“Välkommen till kursen Arbetsrätt 15 hp hösten 2011″.
Va? Har jag sökt den kursen?
Loggade in på studera.nu och kollade mitt antagningsbesked. Tydligen så hade jag det. Och antagen hade jag också blivit. Grejen är att jag gjorde en sen ansökan i våras eftersom jag missade sista ansökningsdatumet. Inte trodde jag att jag skulle få besked redan nu att jag blivit antagen…
Så jag tror att jag ska läsa Arbetsrätt och Kommunal demokrati. Jag är antagen till Statskunskap också. Totalt 60 högskolepoäng… Statskunskapen går visserligen på halvfart (om jag inte minns fel) så den går över två terminer.
Ansökte om studiebidrag och lån har jag också gjort nu… Om jag nu väljer att inte studera så kan man ju alltid bara skicka in en ändring.

Om jag nu ska plugga på heltid, vad ska jag då göra med min webbutik? Lägga ner? Jo, mest troligt.
Bokföringsuppdragen ska jag behålla.
Men mina andra idéer? Frågan är om jag ska försöka driva dem parallellt med studier. Undrar om det är möjligt.

Så många vägar det finns att välja mellan!


För Norge…

Idag tänder jag ljus för Norge och alla de drabbade.
Och lyssnar på denna låt:

Under ytan – Uno Svenningsson
Under ytan
Finns stora och små
Under ytan
Finns det skratt och gråt
Det finns mycket där som händer
Som vi inte kan förstå
Men vi hittar alltid svaren
Där i botten av oss själva
Under ytan

Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där
Jag vet, jag vet, jag vet

Det skrattas och det skålas
Men slutar snart i kaos
Någon sparkar och slår en stackare där
Som är helt utan chans
Jag ser att ingen verkar bry sig
Och inte heller jag
Rädslan är för stor och stark
För att göra något alls

Under ytan
Skäms jag för mig själv
Under ytan
Bränner bilden mig

Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där
Jag vet, jag vet, jag vet

Jag tänker på dig ofta
Om du varit min egen bror
Då hade också jag förvandlats
Till ett monster utan nåd
När jag ser all den ondska
Som vi människor släppt lös
Det meningslösa lidandet
Då har jag svårt att förstå
Att alla har vi varit barn
Och hjälplösa nån gång
Älskat utan gränser
Älskat utan tvång

Under ytan
Är vi alla små
Under ytan
Kan en god själ förgås

Jag hoppas att vi hittar ljuset i denna händelse och fokuserar på det. Det är med ljuset vi kan förinta mörkret.


Trädgård, funderingar och fotboll

Nu är det jobb i trädgården som gäller.
Växthuset är skurat och myrbekämpning pågår.

Idag har jag sått en hel massa i pallkragar och land och äntligen fått ner sättlöken.
Såg att all vitlök jag satt nu på våren har kommit upp. Jag satte några få vitlökar i höstas, och där har bara några kommit upp.

Jag funderar fortfarande på vad jag ska göra med Kreativa dagar. Kanske flyttar jag över allt till ArtFire istället. Känns som om mina kunder finns utomlands snarare än i Sverige. Nästa lördag så är det en hantverksdag som jag tänkte vara med på. Jag får ta ett beslut om webbutiken efter det.

För ett par veckor sedan var jag på en anställningsintervju på ett bemanningsföretag. Tjänsten visade sig vara på samma företag som jag skrev om här
Jag fick inte tjänsten, och bemanningsföretaget fick inte uppdraget heller. Rent krasst så är jag inte förvånad. Det hade ju varit så enkelt att fråga om jag var intresserad, utan att blanda in ett bemanningsföretag. Jag får väl anta att jag har gjort nåt som inte passade. Inte för att jag vet vad, eftersom ingen sagt något. Det är ju rätt svårt att korrigera något om man inte får någon feedback.

Idag spelade Viktor sin första fotbollsmatch!
Rolig upplevelse för både honom och oss. Jag tänker tillbaka på den tiden jag själv spelade fotboll. Känns som hundra år sedan…

Nu är det dags för middag. Fredrik har lagat. Man har det väldigt bra!
Kanske tar jag mig ett glas rosé till.
Det är jag värd efter dagen slit i trädgården!


Det här med kön

Hittade på min Facebook-vägg en länk till den här bloggen. Bloggaren är upprörd över att kläder har olika storlekar för flickor och pojkar, även om barnen är lika långa. Butikskedjan det gäller i det här fallet är Lindex.
Jag skriver i det här fallet. Problematiken finns ju i mer eller mindre varenda affär som säljer produkter som riktar sig till barn.
Butikskedjorna försvarar sig med att konsumenterna vill ha det så här och därför säljer man det som efterfrågas. Och ja, visst är det så till viss del men även vi konsumenter (läs föräldrar) har även våra egna fördomar och stereotypa beteende att jobba med. Om vi slutar köpa dessa produkter som är könsindelade, vad ska butikerna sälja då?

Tyvärr är ju problematiken större än vad som finns i klädväg på Lindex.
Tjejer “ska” vara på ett sätt, ha vissa färger på kläderna och leka med vissa leksaker. Samma gäller för pojkar, fast andra beteenden, färger och leksaker förväntas där.
Innan samhället har förändrats i grunden och bytt ut beteckningen kön mot människa eller individ så kommer vi ha dom här indelningarna.
Innan man har släppt rädslan över vad andra föräldrar ska tycka om mina barn så kommer man mer eller mindre omedvetet hela tiden placera sina barn i pojke/flicka-facket. Man gör det av omtanke, barnen ska “passa in” och vara på ett visst sätt.
Så länge vi inte låter varandra vara individer (oavsett kön) så kommer ingenting att förändras. Hur mycket vi än vill.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...