Pyssla mera! Rotating Header Image

Tankar

Passionstavla

När jag gick passionscoachning hos Ulrika Gabriel var en av uppgifterna att göra en passionstavla. Så här såg den ut då:

Nu har jag gjort en ny. I brist på bakgrundspapper så tog jag en papperskasse och klippte isär. Så här ser den ut nu:

Tavlan är avlång så därför är den uppdelad i tre bilder.

Jag har just beställt den här boken:

The Right-brain Business Plan 
Jag tror att den boken kommer passa perfekt till mig. Plus att jag har en idé där den kan vara en bra hjälp.

För övrigt går jag och funderar på ATC månadskit till Kreativa dagar. Du som vet vad ATC är får gärna tala om ifall du tycker det skulle vara intressant. Tanken är att det ska vara i stil med alla andra pysselkit som finns på marknaden, fast i ATC-storlek. Ett antal “stommar”, roliga papper, dekorationer osv i något tema. Priset har jag inte direkt tänkt på än men kanske 50-60 kr inkl frakt. Ska som sagt klura vidare på det, kanske göra någon liten marknadsundersökning också.
Servettprenumeration för de som pysslar med decoupage funderar jag också på.
Mitt huvud tar aldrig semester…

Vad det nu blir

Egentligen hade jag tänkt att skriva om projekt 52. Fast så kom jag på att jag glömt kameran på jobbet och i den finns bilden på sjalen jag stickade klart förra veckan. Så jag får ta det en annan dag. Något julkort har jag inte heller fått gjort. Var ju knappt på jobbet i förra veckan (och var jag där så inventerade jag bara). Den här veckan är det tveksamt om det blir några julkort. Fullt upp redan. Fast jag vet att jag rent psykiskt skulle behöva pyssla lite.

Så. Därför tänkte jag skriva om något helt annat! För någon vecka sedan, eller så, hittade jag detta blogginlägg. Det har snurrat lite på Facebook så det var där jag hittade det från början. Först så funderade jag på vad det kunde vara för något fånigt (mycket på Facebook är ju just fånigt…) men det ändrade sig kvickt.
Att leva med känslig personlighet eller vara en highly sensitive person handlar det om.
Äntligen säger jag. Äntligen något som passar in på mig. Ofta har jag funderat på om jag har en bokstavsproblematik. Fast när jag läser på om de olika diagnoserna så stämmer det inte. Jag har inte ADD eller ADHD eller vad allt det nu heter.
Jag är en highly sensitive person. HSP är ingen diagnos eftersom det inte finns något att behandla.
Jag har stort behov av ensamhet. Att få vara själv. I tystnad. Ofta “läser jag av” människor och omgivning. Kan sätta mig in i andras upplevelser, sörjer när andra sörjer eller gläds med andra när de är glada. Inte på det ytliga sättet, utan ända in i själen. Liksom. Det är svårt att förklara.
Ljud har jag svårt för. Särskilt det jag kallar “onödiga ljud”. Gissa hur bra det går ihop med barn… Skrammel som barnen uppfattar som roligt och fortsätter med, bara för att det låter skoj. Sånt har jag jättesvårt för.
Min oförklarliga värk kanske har fått en förklaring. Iallafall en delförklaring.
Kanske kan många av mina barndoms upplevelser också få en förklaring här.
En sak är iallafall säker. Livet och min syn på mig själv kommer nog aldrig bli den samma igen.

Just nu vill jag bara komma in på Dr. Elaine Arons hemsida men den ligger för tillfället nere.
I Branding Spirits blogg finns det två inlägg om HSP – Att leva med känslig personlighet & Att leva med känslig personlighet. Del 2; Kroppen

Vad är man så rädd för?

Läser flera “inlägg” på Twitter om kolhydratsskräcken och att det måste få ett slut.
Sitter här och funderar. Varför hittar man inte samma typ av debatt om fettskräcken? Det är möjligt att den pågår där på Twitter, och att jag bara inte sett den.

Tänker vidare, vad är det man är rädd för? Varför bedöma vad andra väljer att äta? Varför dömer man? Är det så provocerande att någon väljer bort kolhydrater? Varför blir man inte lika provocerad när någon väljer att äta tex Raw Food?
Ofta läser jag att man kallar LCHF en modediet. Jag tycker det är fel. Alla kortvariga förändringar i kosten är en diet. En livsstilsförändring är just det. En förändring för livet. En vegetarian som inte äter kött har gjort en livsstilsförändring. Jag hör inte att man kallar det för modediet (eller diet över huvudtaget).

En livsstilsförändring som ger en människa livsglädje och förbättrad hälsa borde vi hylla. Men det gör man inte.
Jag förstår inte.

Var tog den här dagen vägen?

En tisdag snart till ända.
Har varit en vända till “mitt” bibliotek och lånat boken “Moderna kommuner”. Om min kommun kvalar in där återstår att se…
Boken är kurslitteratur för Kommunal demokrati som jag läser den här terminen.
Var in och handlade lite till chilisåsen som jag håller på och kokar på. Det är Jamie Olivers recept på ketchup, men med tanke på allt som är i så tycker inte jag att det kvalar in som ketchup… Så jag tänker kalla det chilisås och använda det så.

Jag ska dela med mig av äppelsirapsreceptet också, men inte idag.

Har tagit mig en promenad nu på kvällen. Skönt att röra på sig! Nu när det varit sommar och ledigt har jag totalt tappat bort vanan att promenera. Dags för ändring på det. Stegräknaren har åkt på igen. Antar att man kan säga att det är höst nu. Fast jag vill inte ha höst än! Jag är ju inte färdig med det jag ville i trädgården! Det finns saker som måste få mogna klart också…

Lite vattning i växthuset och sedan blir det en varm dusch för mig. När chilisåsen har kokat klart så ska jag sätta mig och sticka på mitt sjalprojekt. Mönstret kom till av en slump, när jag stickade provlappar för en annan variant på sjal/halsduk. Det är ju syföreningsmöte hos Husmorsskolan idag! Det måste man ju delta i! Plus att det är Online Stickkafé på Facebook.
Övriga pågående stickprojekt är benvärmarUFO och slipoverUFO. Återgår nog till dem när sjalen är klar.
Hur kommer det sig att nya stickprojekt alltid är så mycket roligare än sådana man har stickat på ett tag?

Matkostnader

Jag fick för mig att jag skulle kolla på Konsumetverket vad vår familj “ska ha” för matkostnader. Enligt dem så är det normalt att handla mat för 6000 i månaden. 6000!!! Och det är bara mat. Hygien och sånt har en egen beräkning. Lägger jag till det så kommer vi upp i 7310 kr.
Kikade igenom våra inköp (dvs alla inköp, inte bara livsmedel) i matbutiken de senaste månaderna och väldigt sällan kommer vi ens upp i 6000 kr. Och då har vi fortfarande ett blöjbarn.

Det är nu jag ser en utmaning. Att sänka sina omkostnader och ändå inte snåla. Äta bra och gott, kunna tvätta sig och sina kläder rena och må bra. Jag börjar den 1 september. “Riktlinjer” och tankar kommer efterhand.

Höstdepp på gång?

Jag vet inte vad det är, men allt känns bara trist just nu. Kanske är det bara tanken på höstmörker och slask som drar ner mig. Kyla och snö. Det lockar inte.
Sitter och drömmer på resebyråernas websiter om resor låååångt bort till sol och värme. Googlar på att flytta utomlands till ett varmare klimat. Jag hoppar väldigt gärna över vintern, och särskilt när den har varit så vidrig som de senaste två åren. Någon sa till mig att dessa horribla vintrar “brukar” komma tre och tre. Så då har vi en hemsk vinter till att vänta oss. Kanske vore bra att bunkra ved då… För elräkningarna lär ju inte bli att leka med igen. Plus dessa upp- och nedgångar på börsen.

Idag plockade jag in lite fallfrukt. Jag och lilleman har gått runt en del av äppelträden för att plocka bort all fallfrukt så man kan klippa gräset utan att det smäller och har sig när man kör över äppelkarten. Det har blivit en 5-6 hinkar som vi slängt ut i skogen. Och mer finns det att plocka bort.
Av den fallfrukt jag tog in gjorde jag lite kompott. Letade i Vår kokbok och hittade instruktioner men som vanligt så la jag till lite.
Jag la i en kanelstång när jag kokade på äppleklyftorna. Sedan sötade jag med socker, men ville ha lite mer smak. La i lite vaniljsocker. Mmmm, vad gott det blev!
Skulle ha gjort en paj, men det får bli imorgon istället. Då ska jag strö över vaniljsocker över dom äpplena. Det tror jag blir riktigt gott.

För övrigt retar jag mig på de avgifter som ska läggas på USB-minnen och externa hårddiskar så att dessa blir dyrare. Vem f-n sprider piratkopierad musik via ett USB-minne?
Organisationen Copyswede kan inte ha tänkt helt färdigt när de började kräva dessa dumheter. Missförstå mig rätt, jag tycker absolut att man ska ha ersättning som upphovsrättsman. Men om jag köper ett USB-minne för att ha mina egna fotograferade bilder på, då ska jag tvingas betala en extra peng för att NÅGON ANNAN upphovsrättsman ska ha ersättning!? Jag blir så trött.
Eller så tillhör jag de som är ärliga. Jag använder Spotify när jag lyssnar på musik (som jag betalar för) eller så är det radion som står på. Jag piratkopierar ingen musik. Faktiskt så tror jag att de allra flesta fungerar på det här sättet. Musikbranschen måste inse att vi konsumerar inte musik på samma sätt längre, och dom måste anpassa sig till det. Nu klänger de sig fast i gångna tider. Dom skjuter sig själva i foten.

Bebis på G!

Ja, inte jag då. Det räcker så bra med dom tre barn jag redan har, men jag erkänner villigt att jag saknar att vara gravid. Tittade just på lite gamla magbilder och det är det jag saknar mest. (På fotot har vi vår yngste när han var nyfödd och som nu är 3 år).

Nej, det är ju Kronprinsessan Viktoria och Prins Daniel som ska bli föräldrar. Fint. Stort grattis. Typ.
Jag är ingen royalist. Tycker att kungahuset kostar alldeles för mycket. Vi har människor som behöver tak över huvudet och mat på bordet. Ändå prioriteras kungahuset. Nä tack.

Jag riktigt ser hur alla som vanligtvis skickar både det ena och det andra till kungahuset, när det är högtidsdagar och annat, sitter och planerar vad de ska hitta på den här gången.
Upprepar igen, det finns människor i vårt land som behöver tak över huvudet och mat på bordet!
Snälla skänk något till de organisationer som hjälper utsatta människor i vårt land. Skänk i det ofödda barnets “namn” och skicka ett brev till kungahuset att du har gjort det.

Om du tillhör de som handarbetar eller slöjdar, du kan fortfarande göra det du gillar. Men skänk det till en organisation där någon verkligen får nytta av det du gjort. Ta ett foto av det du skapat och skänkt, skriv ett fint brev till kungahuset och berätta vad du har gjort. Jag är helt övertygad att kungahuset och det ofödda barnet klarar sig alldeles utmärkt utan alla dessa mängder av gåvor som strömmar in där. Det är ju inte så att de saknar tak över huvudet och mat på bordet. Eller kläder på kroppen.

Finns du på Facebook, delta i detta event om du vill.

Vilken väg ska man gå?

Fick ett brev med posten idag.
“Välkommen till kursen Arbetsrätt 15 hp hösten 2011”.
Va? Har jag sökt den kursen?
Loggade in på studera.nu och kollade mitt antagningsbesked. Tydligen så hade jag det. Och antagen hade jag också blivit. Grejen är att jag gjorde en sen ansökan i våras eftersom jag missade sista ansökningsdatumet. Inte trodde jag att jag skulle få besked redan nu att jag blivit antagen…
Så jag tror att jag ska läsa Arbetsrätt och Kommunal demokrati. Jag är antagen till Statskunskap också. Totalt 60 högskolepoäng… Statskunskapen går visserligen på halvfart (om jag inte minns fel) så den går över två terminer.
Ansökte om studiebidrag och lån har jag också gjort nu… Om jag nu väljer att inte studera så kan man ju alltid bara skicka in en ändring.

Om jag nu ska plugga på heltid, vad ska jag då göra med min webbutik? Lägga ner? Jo, mest troligt.
Bokföringsuppdragen ska jag behålla.
Men mina andra idéer? Frågan är om jag ska försöka driva dem parallellt med studier. Undrar om det är möjligt.

Så många vägar det finns att välja mellan!

För Norge…

Idag tänder jag ljus för Norge och alla de drabbade.
Och lyssnar på denna låt:

Under ytan – Uno Svenningsson
Under ytan
Finns stora och små
Under ytan
Finns det skratt och gråt
Det finns mycket där som händer
Som vi inte kan förstå
Men vi hittar alltid svaren
Där i botten av oss själva
Under ytan

Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där
Jag vet, jag vet, jag vet

Det skrattas och det skålas
Men slutar snart i kaos
Någon sparkar och slår en stackare där
Som är helt utan chans
Jag ser att ingen verkar bry sig
Och inte heller jag
Rädslan är för stor och stark
För att göra något alls

Under ytan
Skäms jag för mig själv
Under ytan
Bränner bilden mig

Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där
Jag vet, jag vet, jag vet att du finns där
Jag vet, jag vet, jag vet

Jag tänker på dig ofta
Om du varit min egen bror
Då hade också jag förvandlats
Till ett monster utan nåd
När jag ser all den ondska
Som vi människor släppt lös
Det meningslösa lidandet
Då har jag svårt att förstå
Att alla har vi varit barn
Och hjälplösa nån gång
Älskat utan gränser
Älskat utan tvång

Under ytan
Är vi alla små
Under ytan
Kan en god själ förgås

Jag hoppas att vi hittar ljuset i denna händelse och fokuserar på det. Det är med ljuset vi kan förinta mörkret.

Trädgård, funderingar och fotboll

Nu är det jobb i trädgården som gäller.
Växthuset är skurat och myrbekämpning pågår.

Idag har jag sått en hel massa i pallkragar och land och äntligen fått ner sättlöken.
Såg att all vitlök jag satt nu på våren har kommit upp. Jag satte några få vitlökar i höstas, och där har bara några kommit upp.

Jag funderar fortfarande på vad jag ska göra med Kreativa dagar. Kanske flyttar jag över allt till ArtFire istället. Känns som om mina kunder finns utomlands snarare än i Sverige. Nästa lördag så är det en hantverksdag som jag tänkte vara med på. Jag får ta ett beslut om webbutiken efter det.

För ett par veckor sedan var jag på en anställningsintervju på ett bemanningsföretag. Tjänsten visade sig vara på samma företag som jag skrev om här
Jag fick inte tjänsten, och bemanningsföretaget fick inte uppdraget heller. Rent krasst så är jag inte förvånad. Det hade ju varit så enkelt att fråga om jag var intresserad, utan att blanda in ett bemanningsföretag. Jag får väl anta att jag har gjort nåt som inte passade. Inte för att jag vet vad, eftersom ingen sagt något. Det är ju rätt svårt att korrigera något om man inte får någon feedback.

Idag spelade Viktor sin första fotbollsmatch!
Rolig upplevelse för både honom och oss. Jag tänker tillbaka på den tiden jag själv spelade fotboll. Känns som hundra år sedan…

Nu är det dags för middag. Fredrik har lagat. Man har det väldigt bra!
Kanske tar jag mig ett glas rosé till.
Det är jag värd efter dagen slit i trädgården!